Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Här kan du läsa om vilka rättigheter du har som patient.
Det finns flera lagar som ska stärka patientens ställning i vården. Det gäller bland annat möjligheterna att söka vård på olika ställen, samtycke till vård, beslut om vilken behandling som ska göras, rätten att få en andra bedömning, tillgänglighet och rätten till en fast vårdkontakt. Mycket samlas i patientlagen.
Hälso- och sjukvård är - med några undantag - frivillig. Vård och behandling ska därför ske i samråd med dig och med din delaktighet. Du har rätt att få bra och tydlig information om din hälsa och om vad olika undersöknings- och behandlingsmetoder innebär och hur de går till. Du har därför också rätt att avstå eller avbryta en behandling.
Om du har fått veta att du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada har du möjlighet att få en ny medicinsk bedömning, tidigare kallad second opinion. Det innebär att du blir undersökt av en annan läkare än den du först vände dig till. Syftet med att få en ny medicinsk bedömning är att du ska vara säker på att du får den vård och behandling som passar bäst för dig.
Det är viktigt att känna sig trygg som patient, inte minst i återkommande kontakter med vården. Olika insatser ska enligt lagen samordnas och om du som patient begär det ska du få en fast kontaktperson. På sjukhuset kan det vara en läkare men också en sjuksköterska eller en person med annat yrke. Hälso- och sjukvården ansvarar tillsammans med andra myndigheter, som kommunen eller socialtjänsten, för att varje patient får en individuell planering.
Vårdgarantin innebär att man ska få ett första besök eller en första behandling inom 90 dagar. Däremot reglerar vårdgarantin inte om vård ska ges eller vilken vård man ska få, utan det avgörs av den medicinska bedömningen. Om garantitiderna inte kan uppfyllas ska sjukhuset hjälpa dig till en annan vårdgivare.
Varje verksamhet lämnar besked om sina väntetider. För cancervård och barn- och ungdomspsykiatri (BUP) gäller särskilda regler. All information om reglerna för vårdgaranti finns på 1177.se.
Valfrihet i vården innebär att du kan välja att söka vård även på andra sjukhus än det som ligger närmast där du bor.
Om du bor i Västra Götalandsregionen och väljer vård utanför vår region så får du själv stå för vissa kostnader.
Valfrihetsrättigheten innebär att du som patient själv ansvarar för;
Att söka upp och kontakta ny vårdgivare för bokning av tid
Att se till att vårdgivaren har ett giltigt vårdavtal för just den vård som söks.
Att se till att remisser och nödvändig information överförs till den nye vårdgivaren
På 1177.se finns all information om vilka regler som gäller när man vill söka öppenvård (när man kommer till sjukhuset över dagen) respektive slutenvård (när man skrivs in på en vårdavdelning).
I första hand bör du höra av dig till oss om dina erfarenheter och synpunkter, både positivt och negativt. Vi utreder om du har klagomål på din vård. Du kan kontakta patientnämnden i din region om du vill ha stöd i samband med att du har synpunkter eller vill klaga på vården. Patientnämnderna samarbetar med Inspektionen för vård och omsorg och informerar IVO om det finns något som myndigheten behöver granska.
Meddela oss i god tid om du behöver hjälp med tolkning. Kontakta i så fall den avdelning eller mottagning du ska till, enligt uppgifter på kallelsen. På 1177.se kan du läsa mer om rätten till tolk vid ditt besök eller din vistelse på sjukhuset.
Uppgifterna om dig och den vård du får sparas i en patientjournal. Det gäller bland annat genomförd och planerad vård, undersökningar, provresultat, diagnoser och operationer. Informationen är till för vi ska kunna ge en god och säker vård. Om du vill veta vad som finns registrerat om dig kan du skicka efter kopior av journalen eller logga in i din journal genom att logga in på 1177.se.
Inom vården behöver vi ofta spara prover, exempelvis blodprover eller vävnadsprover. I första hand för att du som patient ska få en så god och säker behandling som möjligt både nu och i framtiden. Proverna kan också vara värdefulla för att vården ska kunna utvecklas. Med tillgång till prover kan forskningen ge möjligheter till bättre och effektivare behandlingar. Du har rätt att säga nej till att dina prover sparas.
