Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet sätter fart på positiva krafter i kropp och själ. Man kan få goda hälsovinster genom att regelbundet ägna sig åt någon form av fysisk aktivitet. Du kan bland annat minska risken för diabetes, högt blodtryck, övervikt, hjärtinfarkt, bröst- och tjocktarmscancer, värk i leder samt benskörhet.

De flesta av oss behöver röra på sig mer och minska sitt stillasittande. Det finns flera symtom och sjukdomar som kan förbättras genom att aktivera kroppen mera. Som patient kan du därför få frågor om hur mycket du brukar röra på dig för att vi ska kunna ge dig rätt vård och behandling. Vid behov kan vi erbjuda dig rådgivning, Fysisk aktivitet på Recept (FaR) och hänvisning till stöd och hjälp. Du kan också kontakta din vårdcentral eller ta hjälp på egen hand.  

Senaste forskningsrön

Rör på dig för hjärtats skull

Att stillasittande är förknippat med hälsorisker som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar är knappast någon nyhet. En ny studie från Örebro kan dock visa att det inte är tiden av stillasittande som är avgörande för hälsan utan den dagliga mängden av fysisk aktivitet. I Örebrostudien medverkade 120 kvinnor över 65 år, eftersom denna grupp tillhör de minst aktiva i befolkningen samtidigt som risken för hjärt-kärlsjukdomar är hög. Kvinnorna i studien genomgick en hälsoundersökning och därefter mättes deras fysiska aktivitet med rörelsemätare under en vecka.

Resultatet är överensstämmande med en sammanställning av tidigare forskning baserat på en miljon vuxna män och kvinnor som pekat på att fysisk aktivitet snarare än stillasittande har inverkan på risken för dödlighet. Det krävs dock minst en rask promenad eller annan form av fysisk aktivitet som kräver viss ansträngning för att uppnå de positiva effekterna. Byt en stund i soffan mot fysisk aktivitet

Vi inspireras till träning av våra kontakter på sociala medier

När våra vänner springer och lägger upp distans, tid och hastighet på sociala medier, kan detta inspirera oss till träning. Det menar amerikanska forskare som analyserat träningsmönster och kopplingar i sociala nätverk hos mer än en miljon människor över fem års tid. Träningen är socialt smittsamt men hur vi smittas varierar. Män inspireras till löpning både av andra män och kvinnor, medan kvinnor i större utsträckning inspireras av andra kvinnor. Oavsett kön inspireras vi av de som tränar lite mindre och är lite långsammare än oss själva, vi vill helt enkelt hålla avståndet bakåt. Exercise contagion in a global social network

Att cykla eller gå till jobbet minskar risken för sjukdomar, jämfört med om man tar bilen eller åker kollektivt

Det visar en studie i British Medical Journal. I en stor biobanksstudie i Storbritannien har 250 000 personer i 50-årsåldern följts under lång tid. Efter fem år kunde forskarna se att de som gick till jobbet hade minskat risken för hjärtsjukdomar avsevärt jämfört med bilister och de som reste med kollektivtrafik. För de som cyklade till jobbet minskade inte bara risken att drabbas av hjärtsjukdomar, utan även risken att få cancer sjönk. Detta förklaras med att hjärt-kärlsjukdomar är lättare att påverka och därför sågs effekt bland de som promenerade till jobbet. Det är dock först vid hög nivå av fysisk aktivitet, som att exempelvis cykla till jobbet som vi kan få effekter även på cancerrisken.  Association between active commuting and incident cardiovascular disease, cancer, and mortality: prospective cohort study

Träna vid demens

Träning stärker balansen och kan bidra till bevarad gångfunktion och uppskjutet hjälpbehov hos personer med demens. Det visar en studie från Umeå universitet. Demenssjukdomar har ett tilltagande förlopp som försämrar förmågan att självständigt utföra vardagliga aktiviteter. Umeåstudien kunde dock visa att hos gruppen som tränade skedde försämringarna i långsammare takt och dessutom förbättrades balansen jämfört med gruppen som inte tränade. Fysisk träning borde vara rutin för personer med demens

Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:34