Inflammatoriska tarmsjukdomar

Forskargruppen Inflammatoriska tarmsjukdomar består av tre läkare från medicinkliniken, Hans Strid som är docent och överläkare, Antal Bajor som är med.dr. och överläkare, liksom Anders Lasson. I gruppen finns också tre sjuksköterskor från mag-tarmmottagningen på medicinkliniken, Marie Andersson, Carola Eriksson, och Britt Rydström.

I forskargruppen Inflammatorisk tarmsjukdom fokuserar medarbetarna på forskning kring ulcerös kolit och Crohns sjukdom. De bedriver även forskning om leversjukdom och andra diarrésjukdomar. Projekten bedrivs lokalt, men också i stor utsträckning regionalt och nationellt, där medarbetarna i forskargruppen samarbetar med lokala sjukhus i regionen och universitetssjukhus runt om i Sverige.

Förutse sjukdomsförlopp och finna mekanismer bakom symtom

Hans forskning har som övergripande syfte att förutse sjukdomsförlopp och behandlingssvar, samt att finna mekanismer bakom mag-tarmsymtom vid inflammatorisk tarmsjukdom, framförallt vid ulcerös kolit.  Han handleder för närvarande 5 doktorander, varav två som huvudhandledare.

Finna markörer för inflammation och optimera utredningen av diarrésjukdomar

Antals aktuella forskning syftar till att finna nya markörer för inflammation vid inflammatorisk tarmsjukdom samt optimering av utredningen vid diarrésjukdomar. Han deltar också i de nationella projekten för uppföljning av patienter med inflammatorisk tarmsjukdom som behandlas med biologiska läkemedel.

Hitta tillförlitliga gränsvärden för fecalt calprotectin och standardisera provtagning

Anders forskning handlar om användningen av fekalt calprotectin (en avföringsmarkör för inflammation) vid inflammatorisk tarmsjukdom. Hans framtida forskning syftar till att hitta tillförlitliga gränsvärden för denna markör och att ytterligare standardisera provtagningen.

Praktiskt forskningsarbete och nationella forskningsprojekt

Marie, Carola och Britt deltar i det praktiska forskningsarbetet och har på grund av deltagande i nationella forskningsprojekt erhållit 10 % forskningstid, vilket motsvarar fyra timmar per vecka. I forskargruppen ser man ett behov av att utöka sjuksköterskornas forskningstid under det kommande året. 

Pågående forskning:

  1. Fekalt calprotectin inför koloskopi hos patienter med känd inflammatorisk tarmsjukdom för att kunna värdera gränsvärden för inflammatorisk aktivitet
  2. FGF 19 och C4 -Nya markörer för bedömning av sjukdomsaktivitet vid inflammatoriska tarmsjukdomar
  3. Vad bestämmer förloppet och symtomen vid nydebuterad inflammatorisk tarmsjukdom – en 10 årsuppföljning?
  4. Skillnader i inflammation vid aktiv ulcerös kolit vid debut och efter 10 års sjukdomsduration
  5. BIO-IBD – Nationellt forskningsprojekt för att studera biomarkörer vid IBD. Består av två olika delar: a. SIC IBD – nationellt projekt för att studera biomarkörer för sjukdomsförlopp och behandlingssvar vid nydebuterad inflammatorisk tarmsjukdom (ulcerös kolit och Crohns sjukdom). Biomarkörer i blod, vävnad, urin och avföring studeras. b. ATRIP - nationellt projekt för att studera immunologiska markörer i blod och vävnad för värdering av svar vid behandling av IBD med biologiska läkemedel.
  6. STATIC – Nationellt forskningsprojekt där utsättningen av biologiska läkemedel (TNF-hämmare) studeras.
  7. Kliniska prövningar: a. GO-SWIBREG – 12 månaders observationsstudie vid behandling med Simponi av ulcerös kolit b. SVEAH – 12 månaders observationsstudie vid behandling med Entyvio (vedolizumab) av ulcerös kolit och Crohns sjukdom.
  8. Hepatit E studien – en epidemiologisk studie.
Senast uppdaterad: 2017-12-04 11:10