SÄS-läkare en av Sveriges första specialister i palliativ medicin

Ett värdigt slut på livet när sjukvården inte kan bota. Det är drivkraften för Anna Hemming som är en av Sveriges första specialistläkare i palliativ medicin. Som överläkare på palliativa resursteamet, PRIS, ansvarar hon för att utveckla vården i livets slutskede. Palliativ vård innebär att man lindrar, inte botar, och omfattar den sista tiden i livet när man vet att en person är på väg att dö.

– Det är alla människors rätt att få behandling mot smärta, illamående och ångest när man är döende, säger Anna Hemming. Palliativ vård handlar om att ge så god symtomlindring som möjligt. Genom att palliativ medicin nu blivit en egen tilläggsspecialitet kommer frågan än mer upp på agendan.

Anna Hemming är i grunden specialist i allmänmedicin och har genom åren kommit i kontakt med många patienter med dödliga sjukdomar. 2011 kom hon till SÄS som överläkare på PRIS och blev alltså en av Sveriges allra första specialister inom palliativ medicin förra året sedan Socialstyrelsen godkänt den nya tilläggsspecialiteten från och med maj 2015.

Viktigt med stödet till anhöriga och andra närstående 

– Uppmärksamheten kring vård i livets slutskede har ökat generellt de senaste åren och har vuxit fram som ett eget fält allteftersom, säger Anna Hemming. För min del kan man väl säga att jag närmat mig detta område från olika håll i mitt arbete som läkare. Jag tilltalas av helhetssynen och att patientens behov styr i hög grad. Vi har hög tillgänglighet i både tid och rum.

Den palliativa vården på SÄS är uppbyggd kring fyra hörnstenar: symtomlindring, teamarbete, anhörigstöd och kommunikation. Dialogen med familj och andra närstående är en del av vården, liksom stöd även till dem. Särskilt viktigt är det att inte glömma barn som anhöriga, menar Anna Hemming. PRIS erbjuder till exempel kuratorsamtal till barn med en förälder som är döende.

Viktigt förutse symtom så tidigt som möjligt

På SÄS finns en särskild avdelning med sju palliativa vårdplatser, men den palliativa vården kan och ska ges på alla vårdavdelningar för patienter i livets slutskede. PRIS-teamet som organisatoriskt tillhör kvinnokliniken stöttar vårdpersonal och läkare på alla kliniker med kunskap och råd om symtomlindring , och samarbetar också tätt med primärvården och kommunernas hemsjukvård. Många vårdas hemma den sista tiden. Den allra största delen av patienterna har cancer.

– Det finns nästan alltid något mer att göra än man kanske tror för att lindra symtom och det kan göra stor skillnad att förutse dem tidigt, säger Anna Hemming. Läkare kan ordinera läkemedel mot smärta, illamående och ångest men det kräver medvetenhet och kunskap i ämnet. En vanlig missuppfattning är till exempel att morfin mot smärta påskyndar döden, men så är det inte.

Brytpunktssamtal om vad som är viktigt för varje patient

Att börja med palliativ vård kräver först ett så kallat brytpunktssamtal. Det innebär att den ansvarige läkaren har ett samtal med patienten och eventuella närstående om att det inte finns något mer att göra för att bota sjukdomen, men att det finns symtomlindring att erbjuda. Tillsammans diskuterar man vårdens inriktning den sista tiden i livet och vad som är viktigt för patienten.

– För någon kanske det allra viktigaste är att kunna vara tillsammans med familjen så mycket som möjligt, säger Anna Hemming. Då har vi som mål att hjälpa till att göra det möjligt med insatser som kan underlätta det.

Senast uppdaterad: 2016-08-12 13:11