Kortare väntetider för cancerpatienter efter ett år med standardiserade vårdförlopp

Den 1 september 2015 infördes de fem första standardiserade vårdförloppen (SVF) för olika cancerdiagnoser i Västra Götalandsregionen; akut myeloisk leukemi (AML), cancer i urinblåsan och övre urinvägarna, huvud- och halscancer, matstrups- och magsäckscancer och prostatacancer. Under året har ytterligare 13 förlopp startat. Arbetet har resulterat i att patienter med misstänkt cancer snabbare utreds, får sin diagnos och börjar behandlas.

Syftet med standardiserade vårdförlopp är att vården för patienterna ska vara likvärdig i Sverige och att tiderna från misstänkt cancerdiagnos till påbörjad behandling ska vara kortast möjliga. Detta är något man i stor utsträckning har lyckats med på SÄS för de fem cancerdiagnoser som har arbetat enligt de standardiserade förloppen under ett års tid.

– Med resurstillskott från Socialdepartementet som har riktats särskilt till nya tjänster inom bild- och laboratoriemedicin och med ett mycket stort engagemang från våra medarbetare har vi i de flesta fall lyckats uppnå och hålla ledtiderna inom förloppen, säger Kaarina Sundelin, tillförordnad sjukhusdirektör, som har varit ansvarig för införandet på SÄS.Det är jag väldigt glad och stolt över.

Omställning för vården

För vården har införandet av de standardiserade vårdförloppen inneburit en omställning vad gäller prioritering och planering i det dagliga arbetet. När en remiss om misstänkt cancer kommer från primärvården krävs ett snabbt agerande för att klara de nya, tuffa tidsgränserna. I många fall krävs det också att det finns särskilda reserverade tider för besök, utredning och behandling.

– För varje standardiserat vårdförlopp finns en eller flera ansvariga koordinatorer och läkare, säger Kaarina Sundelin. Vi kan se hur föredömligt de tillsammans tagit sig an den här utmaningen. De har skapat en väl fungerande struktur på klinikerna och följer noga sina patienter genom de olika stegen av utredningen och till en eventuell start av behandling. På så vis säkerställer de att ledtiderna blir kortast möjliga.   

Eftersom utredningen av misstänkt cancerdiagnos sker på olika delar av sjukhuset krävs ett väl fungerande samarbete över klinikgränserna. En särskild viktig del är samarbetet med kliniken för bild- och laboratoriemedicin som ansvarar för röntgen och analys av prover.

– Alla patienter med misstänkt cancerdiagnos passerar på ett eller annat vis genom vår verksamheter, säger Eva Johansson som är verksamhetschef för kliniken. De standardiserade vårdförloppen har ställt nya krav på hur snabbt vi ska leverera. Vi kommer att ha fortsatt täta dialoger med berörda kliniker för att förstärka samarbetet för dessa patienter ytterligare.

Kortast möjliga väntetider minskar oron hos patienterna

Vissa av de fem förloppen som startade för ett år sedan höll sig inom gränsen för ledtiderna redan från start. De har under året arbetat med att bibehålla dem. Andra har arbetat för att korta sina ledtider. Klart står att det nya arbetssättet gjort att patienter med misstänkt cancer får ett ”snabbspår” i vården.

– Även om väntetiderna bara förkortats med några dagar eller någon vecka så leder de standardiserade vårdförloppen till att patienterna upplever att de är prioriterade, säger Malin Börjesson som är ansvarig läkare för standardiserat vårdförlopp för huvud- halscancer. De får även besked om eventuell diagnos snabbare vilket gör att de slipper gå i ovisshet i lika många dagar som tidigare. Det kan betyda mycket.

Mer om SVF

Standardiserade vårdförlopp innebär att det finns särskilda bestämmelser för hur sjukvården i Sverige ska arbeta i de fall en patient misstänks ha cancer. Bestämmelserna rör vilka utredningar som ska göras för de olika misstänkta cancerdiagnoserna och inom vilka tidsgränser.

Läs mer på RCC Västs webbplats

Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:19