Hoppfull forskning om livet efter att ha förlorat en nära anhörig

2016-05-24 Risken att dö efter förlust av en nära anhörig är väldigt liten och minskar med en procent för varje år. Det visar Anna Bratts forskning. Hon är psykolog på barn- och ungdomspsykiatriska kliniken på SÄS och har nu doktorerat vid Linneuniversitetet i Växjö.

– Jag har undersökt hur äldre personer, över 60 år, påverkas av förlust av antingen ett barn, en make eller maka eller både ett barn och en make eller maka, säger Anna Bratt.

Svensk nationell studie om åldrande

Anna Bratt är en av flera doktorander i SNAC-studien (Swedish National Study on Aging and Care) och har undersökt hur förlust av nära anhörig påverkar risken att dö och hur nöjda och tillfredsställda deltagarna är med sin ålderdom.

Materialet för studien är omfattande. Redan 2001 började insamlingen och gruppen samlar fortfarande in material vid uppföljning av deltagarna. Den görs var tredje eller var sjätte år beroende på hur gamla deltagarna är. Anna Bratt har tittat på olika psykologiska faktorer som påverkar måendet hos de äldre efter att en nära anhörig har gått bort, och säger att socialt stöd är väldigt viktigt.

– De allra flesta upplever att de har stöd av någon annan. Det behöver inte vara en familjemedlem, men någon som står dem nära. Och det är en av de viktigaste faktorerna som påverkar livstillfredsställelsen, säger hon. Resultatet visar att de som inte har förlorat någon är mer nöjda med sin ålderdom än de som har förlorat någon, men skillnaden är väldigt liten.

Resultaten motsäger tidigare forskning

I de tre undersökta grupperna har Anna Bratt också gjort jämförelser mellan kvinnor och män. Resultatet av hennes forskning visar att det inte är så stora könskillnader som man tidigare har trott. Jämförelserna visade att vid förlust av barn har män lägre livstillfredsställelse än kvinnor, vilket är tvärt emot vad tidigare forskning visar. Dessutom lyfter tidigare forskning fram en ökad risk att dö vid förlust av nära anhörig och även det strider Anna Bratts forskning emot.

– Det kanske inte är så stor risk som vi tidigare trott. De som jag har undersökt har klarat av förlusten av en nära anhörig och det är viktigt att lyfta fram det också.

Väldigt starka känslor och det är inte farligt

Hon tror att resultatet av hennes forskning kan leda till att de som arbetar inom hälso- och sjukvården kan förmedla till de som drabbats av förlust av nära anhörig, att trots att det är oerhört smärtsamt behöver det inte leda till en ökad risk att dö.

Om hälso- och sjukvårdspersonal träffar någon som har förlorat ett barn och tänker att det här kan man nog inte överleva, och om de dessutom förmedlar det, så kanske det i sig ökar på rädslan hos den drabbade. Det är viktigt att tänka på att det inte är farligt att känna väldigt starka känslor.

– Förlust av nära anhöriga handlar om väldigt starka känslor och en sådan känsla är separationsångest, säger Anna Bratt. Det brukar man inte prata om utan man pratar i stället om sorg. Separationsångest signalerar till hjärnan att man inte kommer att klara sig och den är också kopplad till en överlevnadsfunktion, att vi ska känna att vi inte klarar oss utan den person vi förlorat. Själva känslan kanske förmedlar att du kommer att dö, men det är inte samma sak som att du faktiskt kommer att göra det. Det är en väldigt viktig sak att veta.

Den engelska titeln på avhandlingen är "Surviving the loss of a child, spouse, or both: Implications on life satisfaction and mortality in older ages".

Text: Zeina Zimmerman.

Senast uppdaterad: 2017-10-18 12:19